Har just ätit en god frukost. Hon som skrapade triss fick sig också en hyfsad frukost. 50.000 kronor i 15 år för att vara mer exakt. Det är så härligt när folk blir så glada att de inte riktigt vet vad de gör. Hon grät lite, bad om en high five och kramade programledaren. Så ska det vara! Till och med jag blev överlycklig. Hennes lycka liksom smittade, och det kändes lite som om jag också fick en liten del av de tio miljonerna. I wish...
Ska strax gå och diska lite och sen hoppa in i duschen (varför säger man förresten att man "hoppar" in i duschen?) och sen röra mig mot skolan. Det ska pluggas förstår ni. Nu är det inte många föreläsningar kvar innan det är dags för seminarier och tentaplugg.
Funderar på att ta mig en långpromenad sen, gå och köpa mig något gott och sen kolla lördagsfilmen på 4:an. Eventuellt minus den där promenaden, vi får se.
I natt drömde jag att jag var i USA. Det var säkert efter att jag och Jossan hade ett facebook-samtal om att man aldrig är nöjd. När det är sommar vill man ha vinter. När man är utomlands vill man vara hemma. När man är hemma vill man resa utomlands. När man inte har något att göra klagar man över att man har tråkigt. När man har något att göra klagar man över att man har det för stressigt.
Okej, jag erkänner... jag talar för mig själv nu. Men jag är övertygad om att jag inte är ensam. Här sitter jag i Norrland, mitt i fina hösten, med nya fina vänner. Ändå längtar jag till USA, Oslo, Karlskoga, vintern och efter mina andra vänner och min familj. Kan jag inte bara vara lite nöjd? Jag har ju fått i princip allt jag ville ha. Jag ville plugga ekonomi, det gör jag. Jag ville till Norrland, nu sitter jag här i Sveriges norra ende. Jag ville ha en egen lägenhet, nu sitter jag här i en tvåa. Jag ville skaffa nya vänner, snart ska jag möta upp två av dem.
Nu ska jag ta och trycka in i min skalle att jag inte har det så himla illa. Jag gör precis vad jag vill, allting har gått bra. Om några månader är det vinter (här är det vinter om en vecka enligt SMHI), jag kommer få åka till Karlskoga, Oslo är bara fyra timmar bort då och jag
vet att jag inte kommer att kunna hålla mig borta från USA alltför länge. Jag kommer få träffa mina vänner och min familj.
Från och med nu är jag
nöjd och glad!