Mind Your Own Business

Gaaaah!

Skulle BARA läsa några bloggar innan jag tog kvällen. Det slutade det med att jag får räkna till tio om och om igen för att inte kasta någonting hårt i golvet.

Det är inte bloggarna i sig som jag stör mig på, utan kommentarerna på dem. Blev helt förfärad när jag läste kommentarer hos Bloggkommentatorerna.

För det första; vem orkar lägga ner energi på att bry sig och störa sig på allt och alla. Blir jorden en bättre plats för att folk spyr galla över andra människors beteende? Herregud vilken energi det måste suga att bry sig om alla andra (på ett negativt sätt) hela tiden. Låt folk göra vad de vill så länge det inte skadar någon annan än dem själva!!!
För det andra; Hur orkar man ens skriva en kommentar (så som jag gör nu ungefär, men jag kommer ju stanna uppe halva natten om jag inte får ur mig det här nu) om det, där man låter hela världen ta del av bitterheten de sitter inne på.

Tänk om folk skulle analysera dessa människor såsom de analyserar, och kommenterar, andra. Skulle de vara perfekta?! NEJ, ingenstans. För folk är inte perfekta. Folk är människor, med känslor, hjärna och allt som följer med.

Och jag är väl medveten om att inte heller jag är perfekt, men jag har insett att det är meningslöst att ha en åsikt om precis varenda människas liv. Annars skulle jag nog inte orka kliva ur sängen på morgonen.

Så. Godnatt.

Planer

Nu är resan bokad! Den 19 augusti åker vi till Rhodos för en veckas solsemester. Vi fick tag på finaste hotellet, som ligger lite off, men ändå 10 minuters buss- eller taxiresa från Rhodos Stad. Själva hotellet hade två restauranger, två ståra pooler, två barer och ligger 250 meter från havet så vi lär klara oss.

Vi borde nog kunna trivas där. Måste bara fixa nytt pass så att jag kommer dit över huvud taget. Ska hänga på låset hos polisen i morgon bitti hade jag tänkt. Är fortfarande röd i ansiktet efter gårdagens solning, men tänker att det nog bara gör att jag kommer se brun ut på det svartvita kortet.

Pratade med Madde och Rebecca som var på färjan i Luleå och hade det kul. Vi bestämde att jag skulle hälsa på i Stockholm om två veckor, och att Rebecca, jag och säkert någon eller några fler ska till Valencia och hälsa på Madde och Lollo i höst. Såhär mycket roligt har jag nog inte haft att se fram emot på ett par år.

Idag har jag mått bättre så jag följde med mamma och pappa ut på en kvällspromenad med hundarna. Jag, mamma, pappa, Timo, Esther och mina näsdukar.

Besther

Tog tag i städning och lite till idag också. Tänkte fylla i min nya kalender med lite födelsedagar som annars glöms bort. Var lite osäker på vilket datum som Max fyller år på och jag kunde inte hitta något gammalt mail eller en gammal kalender att dubbelkolla det med. Så fick jag en snilleblixt och tänkte att jag säkert skrev om det i min dagbok under året jag var i USA. Har en stor låda med minnessaker från mitt år där så jag tog fram den för att kolla efter dagboken. Blev sittandes en halvtimma för att kolla igenom alla småsaker jag samlade på mig. Tändsticksaskar, metro-kort, biobiljetter, broschyrer, inträdesbiljetter till diverse saker, nyckelringar, visitkort (från barnens ögonläkare, haha, snacka om sentimentalt), födelsedagskort osv osv. Jag blev bokstavligt talat överöst med minnen och jag tror faktiskt att det är första gången jag tittar igenom allt sedan jag kom hem för 3,5 år sedan.

Fick sen en klump i magen när jag insåg att min plånbok är för tunn och min kalender för fullbokad för att jag ska kunna klämma in ett USA-besök det här året. Jag vill bara åka dit och krama hela familjen, få höra om allt som hänt dem senaste två åren och bara umgås med dem som alltid kommer att vara min andra familj.

Jag får fokusera på allt annat kul jag ska göra, och vara glad över att skype finns. Närmast ska jag dock sova om jag ska hinna i tid för att ordna med passet imorgon.

Solbränna och längtan

Äntligen sol! En hel dag med BARA SOL! Jag blev lite för ivrig och låg ute och pressade i fem timmar. Borde ju givetvis insett att det inte var någon bra idé med tanke på att jag inte vistats i solljus på två år.

Ni kan ju sköta matten själva och räkna ut ungefär hur jag ser ut nu. Trodde dock hela jag skulle vara röd, men det är bara ansiktet och en bit av ryggen som lyser och bränns.

Förutom att sola har jag som vanligt ätit. Idag har jag dock, bortsett från en peanyt butter cup, bara ätit bra saker. Jag har frossat i vattenmelon, jordgubbar, clementiner, dadlar och blåbär.

Jag bangade glass till efterrätt för det här (minus blommorna, de kom med för att det var så ljust att jag inte såg vad jag tog kort på). Inte likt mig att tacka nej till något med socker i.

I morgon ska Emelie, Madde och Nella äntligen boka resa till Grekland! Det hotellet vi tänkt boka blev uppbokat idag, vilket såklart var jättetråkigt. Men det ska nog gå bra att hitta ett annat. Det är drygt fyra veckor kvar tills vi ska åka, så jag får snabba mig på med min förkylning så att jag kan njuta fullt ut av havslukt och fetaost.

På tal om förkylningar så har jag börjat fundera på mycket snor det egentligen är möjligt för en enda kropp att bilda. Jag har bara idag snutit upp tre förpackningar med näsdukar och en halv rulle hushållspapper. Det var betydligt mindre än igår så jag har helt ärligt försökt att uppskatta hur mycket äckel som kommit ur min näsa den senaste veckan, utan något vidare resultat. Men det ska väl ut antar jag så det är bara att fortsätta. Ursäkta ämnet, hoppas ni inte satt och åt.

Såg att vårt preliminära schema för första läsperioden kommit ut. Vi hade en vecka utan föreläsningar i oktober och jag har sån fruktansvärd lust att åka till New York då! Fick ett mail från min värdmamma för ett par dagar sen där hon frågade om jag tänkt hälsa på snart. Och jag har ju tänkt på det (och faktiskt hunnit både boka och avboka en resa) hur länge som helst nu. Så jag började kolla på hotell, caféer, matställen (till och med ett New York-besök kretsar kring mat för mig) och lite annat ifall jag mot förmodan skulle få med mig någon som vill dit exakt då.

Vem kan motstå det här?!

Nej nu ska jag smörja in mig med aloe vera innan jag försöker somna på min ömma rygg.

Ny dag- nya tag

Nu har jag snart inte gjort annat än vilat i en hel vecka. Det har varit välbehövligt för jag hade nästan glömt hur man gör när man inte stressar.

Om nu min förkylning blivit lite bättre, så kan jag säga att mina matvanor blivit raka motsatsen. Jag brukar alltid tycka det är okej att frossa i chips, glass eller vad man nu känner för, när man är sjuk. Om man är det i ett par dagar. Jag har ju haft den här dunderförkylningen i sex veckor, även om den blivit värre den här veckan. Det har resulterat i att jag svullat non-stop i sex veckor, bortsett från detoxen.

Nu säger min mage ifrån och jag får inse mig besegrad. Dags att börja äta nyttiga mellanmål istället för godis och hålla mig till sånt som magen tål.

Den här fredagen kommer dock bli lika lugn som alla andra dagar den här veckan. Jag fortsätter att plöja serier och filmer och umgås med familjen.

Om bara en dryg månad är det dags att åka tillbaka för de nio sista månaderna i Luleå, någonsin. Helt sjukt. Har börjat fundera på vart jag ska ta vägen sen och just nu står det mellan Stockholm och Göteborg, fast det där kan ju ändra sig.

So You Think You Can Dance

I måndags fick jag se mig besegrad av viruset eller vad det nu är som spökar i min kropp. Sedan dess har jag knaprat tabletter, sovit och försökt att bli frisk. Det har inte gått speciellt bra, men jag tänker ta det lugnt nu tills jag blir helt bra. Har slagit rekord och varit vaken mer än tre timmar i streck idag så jag antar dock att det går framåt.

Istället för att jobba har jag hängt med min syster och min TV. Senast So You think You Can Dance. Jag älskar verkligen det programmet (bortsett från alla gallskrik som nästan ger tinitus). Det är så sjukt inspirerande att se människor som brinner så otroligt mycket för något. Deras entusiasm får mig att vilja ställa mig på golvet och dansa arslet av mig. Tanken på mig själv dansandes i vardagsrummet hindrar mig dock från att begå ett sådant misstag.

Sånt där man gör bara sådär, på tå givetvis.

Näe nu är det dags att sova, igen. Först blir det något avsnitt av världens bästa serie när man är sjuk (och alla andra gånger); Sex & the City.

BareMinerals

Ännu en helg har passerat. Även denna helg har varit lugn och med målet att bli frisk. Jag vet inte riktigt om det har gått så bra. Känner mig lite bättre men vågar inte hoppas på alltför mycket. Älskar lugna helger när man somnar tidigt och vaknar fräsch (okej det kan ju diskuteras hur fräscht det är med slemfyllda lungor och igenproppad näsa, men ni fattar vad jag menar).

Beställde hem ett get-started-kit med Bare Minerals-smink i veckan, som jag hoppas är så bra som alla säger. Testade det när jag var i Göteborg, och jag kanske bara inbillade mig, men jag tyckte att min hy såg jämnare ut, både i färg och släthet. Sen jag fick akne har jag varit helt besatt av min hy. Det är det första jag lägger märket till när jag vaknar och det sista jag tänker på när jag går och lägger mig. Om det nu är så att huden ser bättre ut både med och utan smink efter ett par veckor tänker jag lägga en pinsam summa på nytt smink. Det är det värt!

Hoppas att jag har lite mer energi i veckan så att jag kan åka ner på stan för att kolla efter en bikini. Inte för att jag behöver den här, regnet. Men förhoppningsvis är det inte lika regnigt nästa vecka, när jag med största sannolikhet har semester.

Nytt och ofräscht

Den här fredagen skulle min semester ha startat. Det gör den dock inte för jag får fortsätta jobba lite till. Ingenting jag klagar på eftersom vädret är kasst och jag behöver varenda öre. Är helt enkelt inte redo för semester än.

En liten hälsoupdate också; Har alltså varit förkyld sedan jag kom hem, vilket lett till att jag får vredesutbrott när hostan sätter igång. Under mina veckor i Karlskoga har jag hunnit med två läkarundersökningar, en lungröntgen, cocilanakur, kortisoninhalatorskur, andningssvåringheter, att skrämma up hela jobbet genom att ulkandes springa mot toan (de kan dock vara rätt lugna, det var hosta och inte magsjukan) och nu senast; en fet knöl i gommen.
Inte illa pinkat för att bara varit hemma i fem veckor.

Hade med anledning av det som står här ovanför inte speciellt mycket för mig efter jobbet. Tänkte att det var på tiden att fixa lite på bloggen. Det gick inte speciellt bra. Jag kom fram till att det beror på att;
1. Jag knappt kan stava till HTML-koder, ännu mindre använda dem.
2. Jag måste vara född i gråskala eftersom mina favoritfärger (förutom grågrön och grålilarosa) är svart, vit och grå, vilket resulterar i att min bloggdesign är ungefär lika spännande som en hyresavi.
3. Jag saknar både fotoskills och bilder på min dator, därav den opersonliga bilden i headern.

Som ni ser blir resultatet en blogg i gråskala med en svartvit bild på en storstadsvy. Får se till att ta åtminstone en bra bild i sommar, i färg, som jag kan lägga upp istället.

Här hemma händer det inte mycket alls. Det är fullt hus nu i några dagar när Esther och Sabina är hemma och jag har verkligen saknat att ha folk omkring mig efter jobb eller skola. Det var riktigt nära att jag började prata med min blomma i Luleå.

Om en månad kommer jag nog inte att tycka det är lika charmigt, men då är det ju dags att åka tillbaka för ett sista år i Luleå. Känns helt sjukt att tiden gått så fort. Nästa sommar ska jag liksom inte tillbaka dit. Kommer kännas sjukt tråkigt att åka ifrån alla där uppe, samtidigt som det ska bli väldigt skönt med en ny stad.

Nej, nu är jag så trött att jag ser dubbelt så jag tror det är dags att sova.

Vart tog du vägen, solen?

Fem timmars sömn följt av nästan 11 timmar på jobbet är över. Ja, jag vill gärna gå och lägga mig typ nu. Men det ska jag inte. Ska strax hoppa in i duschen och sen bär det av till Ann för lite matlagning.

Det blir nog ingen grillning i kväll med tanke på att vädret fortfarande är lite av ett skämt. Jag har en vecka kvar till semester och är inne på min femte vecka med hosta så jag bryr mig egentligen inte så mycket. Blir det inte sol nästa vecka blir jag dock ledsen. Jag tänker inte vara blekast i Sverige ett år till.

Veckorna flyger bara förbi, och den här helgen har gått extra fort. Den spenderades i Göteborg, och herregud vad behändigt det är att bo i Mellansverige. När jag bodde här tänkte jag aldrig på hur billigt och smidigt det var att resa här. Tre timmar och några hundralappar senare är man framme.
Eftersom jag egentligen inte har några pengar fick jag hålla rätt hårt i plånboken. Fick ändå med mig två tröjor, ett par byxor och kalender till hösten.

Jädrar nu är det lite bråttom. En lite längre uppdatering kommer när jag har ett liv igen. Tills dess tänker jag samla på övertidstimmar!