Ännu en dag utan kurslitteratur. Bokus ska få för det här! ALDRIG mer ska jag beställa en bok därifrån, och jag ska sprida min mardrömsberättelse till alla jag träffar...typ.
Var nästan påväg att kolla om SJ hade några tåg hem till Karlskoga, där jag inte behöver lära mig om fjantig externredovisning. Men så googlade jag ett ord och PANG så fick jag upp hur många bra sidor som helst. Aha-upplevelserna avlöste varandra, så nu har jag suttit här i tre timmar och tyckt att redovisning är det bästa som finns. Jag hör ju hur det låter (ingen normal människa sitter och ler när den läser redovisning, jag vet det), men jag tänker njuta av att tycka att det är kul, för det lär jag inte tycka hela tiden de närmsta tre åren.
Har blivit attackerad av finnar också. Tackar och bockar! Eller inte...men jag vet att jag får skylla mig själv. Finnarna är bara en signal från kroppen som skriker "sluuuuta mata mig med fett, socker och alkohol, köna". Tänker inte säga emot, och har haft mina första två sockerfria dagar på...så länge jag kan minnas. Snart kommer nog abstinensbesvären. Då får jag ställa mig i spegeln och fråga mig själv "vill jag se ut som en fläskig prickig korv?" NEJ, det vill jag inte.
Nu ska jag bege mig ut i spöregnet och handla grattiskort, rengöringsmedel och annat jättekul.
tisdag 31 augusti 2010
måndag 30 augusti 2010
Öh, vadå tvångslikvidation?!
Första föreläsningen är över! Jag lärde mig absolut ingenting om jag ska vara ärlig. Men jag hoppas och tror att det var en tillfällighet. I boken stod det massor jag aldrig läst om tidigare, jag visste ju knappt att kostnad och utgift var två olika saker.
Måste få skryta om att jag gick upp halv åtta i morse, fastän vi inte hade föreläsning förrän 14.45. Det var såklart bara för att jag skulle kunna klappa mig själv på axeln och intala mig själv att jag inte är helt värdelös. Har väl egentligen inte varit överdrivet effektiv trots att jag gick upp tidigt. Bokat tvättid, handlat, lagat mat och läst igenom första kapitlet inför föreläsningen. Kände mig inte överdrivet smart när jag slog upp boken, men jag ska lära mig det jag behöver kunna, så är det bara.
Sen ringde jag till Bokus och tjatade också, igen. Nu har de i alla fall skickat mina böcker och lovade att de skulle komma till mig i morgon eller senast på Onsdag. Jag undrar om de visste att böckerna var beställda till Nordpolen.
I morgon börjar den andra kursen, Ledning och organisering av affärsverksamhet. Verkar vara sjukt flummigt, men det gör ingenting. Ordbajsa är det jag gör bäst. Det känns i alla fall jätteskönt att äntligen ha börjat med kurserna. Vi får väl se vad jag tycker om ett par veckor, men nu är det nu och inte om ett par veckor, och jag ska kämpa på.
Förresten så är jag så himla glad att jag träffat människor här som är minst lika peppade som mig över att göra det här skitbra.
Nu kör vi! (ursäkta Odjuret-minen)
Måste få skryta om att jag gick upp halv åtta i morse, fastän vi inte hade föreläsning förrän 14.45. Det var såklart bara för att jag skulle kunna klappa mig själv på axeln och intala mig själv att jag inte är helt värdelös. Har väl egentligen inte varit överdrivet effektiv trots att jag gick upp tidigt. Bokat tvättid, handlat, lagat mat och läst igenom första kapitlet inför föreläsningen. Kände mig inte överdrivet smart när jag slog upp boken, men jag ska lära mig det jag behöver kunna, så är det bara.
Sen ringde jag till Bokus och tjatade också, igen. Nu har de i alla fall skickat mina böcker och lovade att de skulle komma till mig i morgon eller senast på Onsdag. Jag undrar om de visste att böckerna var beställda till Nordpolen.
I morgon börjar den andra kursen, Ledning och organisering av affärsverksamhet. Verkar vara sjukt flummigt, men det gör ingenting. Ordbajsa är det jag gör bäst. Det känns i alla fall jätteskönt att äntligen ha börjat med kurserna. Vi får väl se vad jag tycker om ett par veckor, men nu är det nu och inte om ett par veckor, och jag ska kämpa på.
Förresten så är jag så himla glad att jag träffat människor här som är minst lika peppade som mig över att göra det här skitbra.
Nu kör vi! (ursäkta Odjuret-minen)
söndag 29 augusti 2010
Lump Sum
Jahopp, nu är det helt plötsligt slut på nolle-perioden. Slut på att äta och dricka en massa skit, och dags att leta fram självdisciplinen. Det blir inte bara, men jag är faktiskt jätteglad att skolan äntligen börjar. Hade nog ärligt talat inte pallat en dag till av nollning. Nu åker nolleskylten in i garderoben.
Annars har jag inte gjort speciellt mycket idag. Har känt mig höstig och lyssnat på Bon Iver. Har fyllt min pyttekalender med föreläsningar, tvättider och insett att jag behöver en större.
Desto mer har jag att göra imorgon. Då är det äntligen allvar, och jag är PEPP!
Känner mig väldigt ensam här i min tvåa. Det är inte alltid på ett dåligt sätt. Men den kommer så fort jag stänger dörren. Det trodde jag aldrig om mig själv. Att jag skulle känna såhär av att vara ensam i fem minuter. Jag får träna och plugga när jag känner mig ensam, eller ringa mina fina vänner, som jag faktiskt redan saknar. Det här ska gå, och det ska gå jävligt bra!
Annars har jag inte gjort speciellt mycket idag. Har känt mig höstig och lyssnat på Bon Iver. Har fyllt min pyttekalender med föreläsningar, tvättider och insett att jag behöver en större.
Desto mer har jag att göra imorgon. Då är det äntligen allvar, och jag är PEPP!
Känner mig väldigt ensam här i min tvåa. Det är inte alltid på ett dåligt sätt. Men den kommer så fort jag stänger dörren. Det trodde jag aldrig om mig själv. Att jag skulle känna såhär av att vara ensam i fem minuter. Jag får träna och plugga när jag känner mig ensam, eller ringa mina fina vänner, som jag faktiskt redan saknar. Det här ska gå, och det ska gå jävligt bra!
fredag 27 augusti 2010
Fortfarande en nolla
Här sitter jag, en fredagkväll, med tända ljus, myskläder och Rolling Stones-dokumentär på TV. Jag är för en gångs skull inte påväg till STUK för att dansa till halvkass musik och dricka vin för 31 kronor glaset. Måste vila mina stackars ben och hjärnceller så att de klarar morgondagens utgång. Sista riktiga nolle-dagen, sen är jag student på LTU. På måndag ska jag börja mitt nya liv, som det brukar heta ungefär varannan helg... Men nu ska det faktiskt bli så. Har inget val.
-Jag har köpt en väska som jag ska ha när jag tränar, vilket innebär att jag är tvungen att skriva in mig på gymet.
-Jag ska börja med Inledande Extern Redovisning och kommer för första gången på 3 år att behöva använda hjärnan (att tänka ut snabbaste sättet äta upp en chipspåse räknas inte).
-Jag har under sommaren förvandlats till någon slags flubber, och är så trött på att bli svettig av att försöka knäppa mina enda jeans, att jag är beredd att ge upp godis och onyttig mat ett bra tag framöver.
Dagarna här flyter ihop. Allting är en enda stor fest, en enda lång hysterisk dans... Nu är det bra med sånt tycker tant Sandra. Nu är det sluttramsat;)
Trots att jag är sjukt sliten, ser jag fram emot välkomstmiddagen imorgon. Äntligen får jag använda pumps (man gör tydligen inte det annars när man är student i Luleå, tråkigt som fan ju... jag saknar mina skavsår) utan att känna mig 3 meter lång och ensammast i världen! Slipper dessutom att laga mat. Fast laga mat har jag i och för sig inte gjort sedan jag kom hit. Men nu är det slut med att äta ute, dags att leta fram stora grytan och fylla matlådorna. Har gjort mitt allra bästa för att ignorera faktumet att jag är fattig student (och lyckats ganska bra, kontokortet glöder av överansträngning och kontot skrier "VAFAN GÖRU SANDRA?!") och inte en Blondinbella. Tack gode gud för det! Jag gråter hellre av lycka när (läs; om) jag har råd att unna mig en latte, än av bedrövelse över att få en för liten kräfta på min skaldjursplatå.
-Jag har köpt en väska som jag ska ha när jag tränar, vilket innebär att jag är tvungen att skriva in mig på gymet.
-Jag ska börja med Inledande Extern Redovisning och kommer för första gången på 3 år att behöva använda hjärnan (att tänka ut snabbaste sättet äta upp en chipspåse räknas inte).
-Jag har under sommaren förvandlats till någon slags flubber, och är så trött på att bli svettig av att försöka knäppa mina enda jeans, att jag är beredd att ge upp godis och onyttig mat ett bra tag framöver.
Dagarna här flyter ihop. Allting är en enda stor fest, en enda lång hysterisk dans... Nu är det bra med sånt tycker tant Sandra. Nu är det sluttramsat;)
Trots att jag är sjukt sliten, ser jag fram emot välkomstmiddagen imorgon. Äntligen får jag använda pumps (man gör tydligen inte det annars när man är student i Luleå, tråkigt som fan ju... jag saknar mina skavsår) utan att känna mig 3 meter lång och ensammast i världen! Slipper dessutom att laga mat. Fast laga mat har jag i och för sig inte gjort sedan jag kom hit. Men nu är det slut med att äta ute, dags att leta fram stora grytan och fylla matlådorna. Har gjort mitt allra bästa för att ignorera faktumet att jag är fattig student (och lyckats ganska bra, kontokortet glöder av överansträngning och kontot skrier "VAFAN GÖRU SANDRA?!") och inte en Blondinbella. Tack gode gud för det! Jag gråter hellre av lycka när (läs; om) jag har råd att unna mig en latte, än av bedrövelse över att få en för liten kräfta på min skaldjursplatå.
söndag 22 augusti 2010
Poor a Little Salt We Were Never Here
Nu är det bannemig höst! Då sitter man i soffan och önskar inget mer än att man hade en filt, och lyssnar på Bon Iver. Då är det inte bara sensommar längre.
Jag längtar alltid lite efter Oslo när jag lyssnar på Bon Iver. Varför vet jag inte riktigt, men jag får upp bilder av att sitta på trikken påväg hem från jobbet, se ut över fjorden och längta hem till mina fina roomies. Lite som när jag längtade hem så fort jag lyssnade på Moon River i USA. Undrar om jag kommer att längta tillbaka till Luleå när jag flyttat härifrån. Det kommer jag säkert.
Igår var den första kvällen då jag inte gjorde någonting. Det var faktiskt riktigt skönt. Dessutom är det ju en hel vecka kvar av nollning, och sedan en termin av slit, så det är ju en fördel om man sparar lite på energi och hjärnceller.
Så fort nolleperioden är över och skolan dragit igång, ska jag skriva in mig på gymet. Nu är det slut med sockersug, fettkoma och lathet. Nu blir det afro, combat, balance, pilates, aerobic och pump!
Har kanske inte skrivit något speciellt om klassen. Jag känner mig lite som kärringen i den faktiskt. Två eller tre år låter inte så mycket, och är kanske inte det heller, men jag känner verkligen inte alls att jag har speciellt mycket gemensamt de 90:or och 91:or som jag får i klassen. Tur att det finns en del undantag, för jag började få lite högstadie/gymnasie-flashbacks efter bara en dag. Kan inte hjälpa att jag blir tokig på folk som sitter och gapar som fågelholkar och stirrar ner i backen när man ska göra något. Ville mest gå och hänga min ena halva (den som ÄLSKAR laglekar och blir eld och lågor när det vankas TP) när vissa mer såg ut som om de hamnat på begravning, än på en nollningsfest. Sen kom jag på att det kanske var jag som var konstig som blev som ett barn på julafton över en fjantig lek, och höll så tyst jag kunde.
Nu vill jag faktiskt bara börja skolan. Lära mig saker, dricka 10 koppar kaffe på en dag och tycka att det är helt normalt, träna och träffa ännu mer människor.
Imorgon ska vi i ekonomsektionen ha uteliggartema. Äntligen något för mig;) Jag har, självklart, Kurt Cobain som inspiration. Jag går in för det här stenhårt och slutade duscha för fyra dagar sedan. Nejdå, det är klart jag inte gjorde (den som gick på det hoppas jag skäms, haha), men det ska bli kul att se hur många som åtminstone ser ut som de inte gjorde det i morgon.
Här är förresten den enda bilden jag tagit än så länge... jag vet att det är skitdåligt. Det är i alla fall de flesta av tjejerna i klassen. Det var den dagen det var 80-talstema, tror inte att man har benvärmare längre, ens i ett 10 grader varmt Luleå.
fredag 20 augusti 2010
Friday I'm in love
Åh, det är så kallt! 11 Grader ute och det känns som om det är ungefär lika kallt här inne. Så illa är det ju förstås inte, men det är inte direkt så att man vaknar i en svettpöl om morgonen. Rätt skönt det med i och för sig.
Förutom att det är lite kallt, så går allting jättebra. Klassen verkar vara väldigt bra och skolan också. Jag tror inte att jag kommer att vantrivas så länge jag är här i alla fall.
Det har bara gått två dagar. Men jag har träffat så sjukt mycket nya människor, sett så mycket nya saker och fått så mycket nya intryck, att det mer känns som två veckor. Är lagom trött idag, efter två sena nätter. Jag förstår inte alls hur jag ska klara av helgen, och ännu mindre nästa vecka. Får väl gå i ide under söndagen och förhoppningsvis vara lite piggare under måndagen.
Idag har vi äntligen lång sovmorgon och börjar inte förrän klockan tre idag. Har dock rätt mycket jag måste göra före det. Ska diska, plocka fram kläder till sektionsmiddagen, handla, posta brev och boka tvättid. Det ska bli intressant att se om jag lyckas kamma ut håret efter gårdagens 80-talsfest. Jag hade ju inte direkt packat min resväska full med saker för eventuella temafester. Så jag drog fram mina monki-plagg, vände upp-och-ned på huvudet och började spraya. Ikväll är det 60-talstema. Syyyyynd;)
Nu blev klockan visst alldeles för mycket. Dags att borsta tänderna och ta tag i diskberget.
__________________________________________
Oh, it is so cold! 50 degrees outside, and it feels like it's around the same temerature inside too. Of course, it's not that bad. But it does feel like you wake up all sweaty.
Except for the cold weather, things are great! The class seems to be good, and I like the school too so far. I don't think that the time here will be all that bad.
Itäs only been two days since school started, but since I've met so many new people, seen so many new things, that if feels more like two weeks. I'm pretty tired now after two late nights. I have absolutely no idea how I'll survive the weekend, and next week. Sunday will be my recovery day, and hopefully I'll wake up a bit more rested on Monday.
Today, we don't start until 3.00 p.m. There are thousands of things I should do before that, though. I have to do the dished, scedule a time to do laundry, post a letter, do some food shopping and get an outfit ready for the dinner tonight. I also have to try to detangle my hair after yesterdays party with an 80's theme... I didn't exacty pack for thene parties, so I did what I could by turning my head upside down and spray it. Tonight the theme is the 60's. Too bad.... NOT;)
Have to go brush my teeth and start trying to get rid of the mountain of dirty dishes.
Förutom att det är lite kallt, så går allting jättebra. Klassen verkar vara väldigt bra och skolan också. Jag tror inte att jag kommer att vantrivas så länge jag är här i alla fall.
Det har bara gått två dagar. Men jag har träffat så sjukt mycket nya människor, sett så mycket nya saker och fått så mycket nya intryck, att det mer känns som två veckor. Är lagom trött idag, efter två sena nätter. Jag förstår inte alls hur jag ska klara av helgen, och ännu mindre nästa vecka. Får väl gå i ide under söndagen och förhoppningsvis vara lite piggare under måndagen.
Idag har vi äntligen lång sovmorgon och börjar inte förrän klockan tre idag. Har dock rätt mycket jag måste göra före det. Ska diska, plocka fram kläder till sektionsmiddagen, handla, posta brev och boka tvättid. Det ska bli intressant att se om jag lyckas kamma ut håret efter gårdagens 80-talsfest. Jag hade ju inte direkt packat min resväska full med saker för eventuella temafester. Så jag drog fram mina monki-plagg, vände upp-och-ned på huvudet och började spraya. Ikväll är det 60-talstema. Syyyyynd;)
Nu blev klockan visst alldeles för mycket. Dags att borsta tänderna och ta tag i diskberget.
__________________________________________
Oh, it is so cold! 50 degrees outside, and it feels like it's around the same temerature inside too. Of course, it's not that bad. But it does feel like you wake up all sweaty.
Except for the cold weather, things are great! The class seems to be good, and I like the school too so far. I don't think that the time here will be all that bad.
Itäs only been two days since school started, but since I've met so many new people, seen so many new things, that if feels more like two weeks. I'm pretty tired now after two late nights. I have absolutely no idea how I'll survive the weekend, and next week. Sunday will be my recovery day, and hopefully I'll wake up a bit more rested on Monday.
Today, we don't start until 3.00 p.m. There are thousands of things I should do before that, though. I have to do the dished, scedule a time to do laundry, post a letter, do some food shopping and get an outfit ready for the dinner tonight. I also have to try to detangle my hair after yesterdays party with an 80's theme... I didn't exacty pack for thene parties, so I did what I could by turning my head upside down and spray it. Tonight the theme is the 60's. Too bad.... NOT;)
Have to go brush my teeth and start trying to get rid of the mountain of dirty dishes.
tisdag 17 augusti 2010
Bilder
Det var så fint så jag var bara tvungen att dela med mig. Bilderna är ju inte de bästa för jag släpade ut datorn i köket och tog dem med Photo Booth (så kan det gå när man är lat)...
Från köksfönstret (view from the kitchen)
...och från vardagsrummet (and from the living room)
Tummen upp på den! Tummen ner dock, för sjukt sliten och osminkad tjej.. (Thumbs up to that! Thumbs down though to the ridiculously tired girl in the picture...)
Home sweet home?
Nu är jag framme i Luleå och i lägenheten! Mår sådär efter en sömnlös natt i en strömlös kupé. Har inte hunnit med så mycket mer än att sova, packa upp och gått till ICA. Var väldigt tacksam över hissen när jag kom fram med min 40 kilo tunga väska. Har en löjlig utsikt över vattnet, och det klagar jag absolut inte på. Har så mycket utsikt att jag får lite panik över alla träd faktiskt.
Ska ta en lite promenad och försöka inse att jag är i Luleå. Skriver mer en annan dag. Det är ju nollning nu i hundra år, och jag har ingen aning om vad som väntar. Kanske lika bra det. Men jag lovar i alla fall en liten uppdatering när jag har tid och ork över.
Ska försöka lägga in lite bilder också, men som sagt, idag blir det bara promenad och sen ska jag försöka sova. Blir nog inte helt lätt för imorgon är den dagen jag både sett mest fram emot, och varit mest rädd över.
Ska ta en lite promenad och försöka inse att jag är i Luleå. Skriver mer en annan dag. Det är ju nollning nu i hundra år, och jag har ingen aning om vad som väntar. Kanske lika bra det. Men jag lovar i alla fall en liten uppdatering när jag har tid och ork över.
Ska försöka lägga in lite bilder också, men som sagt, idag blir det bara promenad och sen ska jag försöka sova. Blir nog inte helt lätt för imorgon är den dagen jag både sett mest fram emot, och varit mest rädd över.
söndag 15 augusti 2010
Bohemian Rhapsody
Klockan är jättemycket och jag borde vara trött och gå och sova. Men jag är hög på socker och måste jag packa. Har varit på jättemysig filmkväll med mina underbara vänner och snyftat till Disneyfilmer. Nu sprider vi återigen ut oss i hela Sverige, och ses igen till jul typ. Inte alls kul, men på något konstigt sätt har man vant sig lite. Det är helt fantastiskt faktiskt att veta att allting är som vanligt när man ses igen.
Dags att summera sommaren snart. Idag läste jag på Aftonbladet att hösten är påväg. Har haft en lugn, Svensk sommar. Enda besvikelserna var de hemska skoskaven jag fick i Stockholm, och att varken jag, syster eller hennes pojkvän lyckades vinna en enda gång på lyckohjulet på Liseberg. Annars har det varit en sån där bra, lagom sommar. Nu är på g, redo för något annat.
Snart är det ju dags för val också. Äntligen ska jag få rösta, jag också! Och det ska jag göra rä(ö)tt. Efter det borde jag ta tag i det där med skidor. Det är säkert olagligt att bo i Luleå utan att kunna ta sig ner levande för en skidbacke.
_____________________________________________
I should be in bed and sleeping by now, but Iäm high on sugar and need to get starting with the packing. Tonight I've been watching old Disney-movies and eaten taco with my lovely friends. Now it's time again to go to our new homes all over Sweden, and we'll see each other again by christmas. In a way, I've gotten used to that by now. It's pretty amazing to know that everything is just like it used to be, each time we get together.
Now it's almost time to summarize the summer. I read on the news today that fall is coming soon. I've had a perfect relaxing, Swedish summer. The only disappointments are my aweful blisters I got on my feet in Stockholm, and that netiher me, my sister or her boyfriend won ONE thing on the wheels of fortune at Liseberg (amusement park). Other than that, is has been a great summer. Now I'm ready to get starting, taking on something new.
Speaking of something new, election is just a few weeks away! Finally, I'm old enough to vote, and of course I will. After that, I should really get starting with improving my none exsisting skiing skills. I bet it's illegal to live in Luleå and not being able to get down from a slope alive..
Dags att summera sommaren snart. Idag läste jag på Aftonbladet att hösten är påväg. Har haft en lugn, Svensk sommar. Enda besvikelserna var de hemska skoskaven jag fick i Stockholm, och att varken jag, syster eller hennes pojkvän lyckades vinna en enda gång på lyckohjulet på Liseberg. Annars har det varit en sån där bra, lagom sommar. Nu är på g, redo för något annat.
Snart är det ju dags för val också. Äntligen ska jag få rösta, jag också! Och det ska jag göra rä(ö)tt. Efter det borde jag ta tag i det där med skidor. Det är säkert olagligt att bo i Luleå utan att kunna ta sig ner levande för en skidbacke.
_____________________________________________
I should be in bed and sleeping by now, but Iäm high on sugar and need to get starting with the packing. Tonight I've been watching old Disney-movies and eaten taco with my lovely friends. Now it's time again to go to our new homes all over Sweden, and we'll see each other again by christmas. In a way, I've gotten used to that by now. It's pretty amazing to know that everything is just like it used to be, each time we get together.
Now it's almost time to summarize the summer. I read on the news today that fall is coming soon. I've had a perfect relaxing, Swedish summer. The only disappointments are my aweful blisters I got on my feet in Stockholm, and that netiher me, my sister or her boyfriend won ONE thing on the wheels of fortune at Liseberg (amusement park). Other than that, is has been a great summer. Now I'm ready to get starting, taking on something new.
Speaking of something new, election is just a few weeks away! Finally, I'm old enough to vote, and of course I will. After that, I should really get starting with improving my none exsisting skiing skills. I bet it's illegal to live in Luleå and not being able to get down from a slope alive..
fredag 13 augusti 2010
Think Positive
Så var det helt plötsligt sista helgen i Karlskoga på obestämd tid. Nu har nyklarna kommit, tågbiljetten är beställd, det finns helt enkelt ingen återvändo. Ångesten sköljer över mig när jag inser att det är faktiskt dags, dags att flytta från tryggheten. Egentligen är jag inte så orolig, jag är bara så himla rädd för de där första dagarna. Då man helst inte ska gå vilse, börja lära känna folk, få en bra start. Samtidigt som jag längtar massor, känns det lite som dagen före första skoldagen, när jag var sex år. Nu är jag dock 21, 100 mil hemifrån och har ingen mamma som följer med mig första dagen i skolan. Kanske lika bra det. Bara att tuta och köra, nu jävlar ska jag bli vuxen.
Den här helgen ska jag spendera så mycket tid jag kan med vänner och familj. Fika, mys, film, tacomöys. Ibland hatar jag att vi aldrig mer kommer vara bortskämda med sånt. Numera är det megalyx och nästan mission impossible att få ihop såna kvällar.
Idag har förresten köpt en ny dator (och totaltömt mitt bankkonto, CSN komsi komsi..). En mac! Den är så himla hightech och bra att jag inte vet var jag ska ta vägen. Höll på att ramla av stolen när jag såg att skärmen anpassade sig efter inomhusljuset.
Nu är det dock trötthet som får mig att nästan trilla av stolen. Godnatt med andra ord!
____________________________________________________
This is the last weekend in Karlskoga in some time. Now that I've got the keys and the train ticket, there's no turning back. Waves of angst washes over me when I realize that it's time, it's actually time to move away from everything that's safe. Honestly, I'm actually not that worried, I'm just so freaked out about the first few days. The days I shouldn't get completely lost (not my strong side), starting to get to know people, get a good start. As much as I'm excited to finally do this, I feel like I did when I was six years old and about to start first grade. Now, though, I'm 21, hundereds of miles from home, and doesn't have my mommy with me for my first day of school. But I'm thinking that's a good thing. Now thre's nothing to do but to go for it. Time to grow up!
This weekend will be spent with my friends and family. Sometimes I hate that it a luxury, and almost mission impossible to get that kind of time together.
By the way, I bought myself a new laptop today. A macbook. It's so high-tech and great, that I almost fell off my chair when I saw that the screen adapts to the indoor light.
Now, I'm so tired I'm almost falling off that chair again. In other words: Goodnight!
(I'm sorry if there are alot of incorrect spelling and grammar, both in Swedish and English, I'm just too tired to check that tonigt)
Den här helgen ska jag spendera så mycket tid jag kan med vänner och familj. Fika, mys, film, tacomöys. Ibland hatar jag att vi aldrig mer kommer vara bortskämda med sånt. Numera är det megalyx och nästan mission impossible att få ihop såna kvällar.
Idag har förresten köpt en ny dator (och totaltömt mitt bankkonto, CSN komsi komsi..). En mac! Den är så himla hightech och bra att jag inte vet var jag ska ta vägen. Höll på att ramla av stolen när jag såg att skärmen anpassade sig efter inomhusljuset.
Nu är det dock trötthet som får mig att nästan trilla av stolen. Godnatt med andra ord!
____________________________________________________
This is the last weekend in Karlskoga in some time. Now that I've got the keys and the train ticket, there's no turning back. Waves of angst washes over me when I realize that it's time, it's actually time to move away from everything that's safe. Honestly, I'm actually not that worried, I'm just so freaked out about the first few days. The days I shouldn't get completely lost (not my strong side), starting to get to know people, get a good start. As much as I'm excited to finally do this, I feel like I did when I was six years old and about to start first grade. Now, though, I'm 21, hundereds of miles from home, and doesn't have my mommy with me for my first day of school. But I'm thinking that's a good thing. Now thre's nothing to do but to go for it. Time to grow up!
This weekend will be spent with my friends and family. Sometimes I hate that it a luxury, and almost mission impossible to get that kind of time together.
By the way, I bought myself a new laptop today. A macbook. It's so high-tech and great, that I almost fell off my chair when I saw that the screen adapts to the indoor light.
Now, I'm so tired I'm almost falling off that chair again. In other words: Goodnight!
(I'm sorry if there are alot of incorrect spelling and grammar, both in Swedish and English, I'm just too tired to check that tonigt)
torsdag 5 augusti 2010
Desperate Housewife
För er som undrade så överlevde jag gårdagens hemmafru-sysslor. Sjukt ensamt här hemma med en bror som jobbar och föräldrar som fixar i stugan bara. Men jag vrålade ikapp med CD-spelaren och fick huset rent och tiden att gå.
Idag har jag haft höstkänslor...i Augusti. Känns inte helt okej. Jag och Jossan satt och skickade snyftiga höstlåtar till varandra och drömde om varma koftor, mjuka filtar, deppig musik och tekvällar. Sen gick jag in på Aftonbladet och läste att sommaren snart är här igen, och försökte febrilt tänka på allt utom höst.
Sen strök jag lite kläder. Om det finns något jag verkligen avskyr att göra så är det att stryka. Jag plockar hellre hundskit och städar kattlådan. Har försökt minnas om jag varit med om något slags stryk-trauma, men kan inte komma på någonting alls.
Plöjde mig i trots och svordomar igenom strykhögen och åkte till Kristin för att kolla lite film.
I helgen blir det Oslo en sista gång på länge, och sedan ett besök hos syster i Göteborg. Nu är jag faktiskt färdig med att vara huslig för den här veckan. Och jag lovar att aldrig mer skriva hela inlägg om hur jag gör hushållssysslor!
____________________________________________________________________________
For those of you who wonder, I did survive the house-wife chores. It was a very lonely day in the house, without my brother who was at work and parents who are at our summer house. But I was sceraming along with the CD and managed to get the house cleaned and the time to move fast.
Today, I had that sentimental feeling I always get when fall comes... in August. Don't know if I think that's okay. Me and Jossan were sending sad songs to each oter and started to dream about cozy cardigans, warm blankets, sad songs and tea-evenings. After that, I took a look at the news, where they predicted more sun and heat in a few days, and tried to supress everything that has to do with fall.
Later I ironed. There are few thing on this earth I hate more than ironing. I'd rather pick up dog poop or clean the cat box. I tried to think if there has ever been a trauma connected to ironing in my life, but I can't recall that at all.
Got through the pile of clothes, cursing and in obstinacy and went to Kristin to watch a movie.
This weekend I'll be going to Oslo for the last time in a while, and then to visit my sister in Gothenburg. I'm definitely done with the housewife chours for this week. And I promise not to fill blog posts about me doing household chores ever again.
Idag har jag haft höstkänslor...i Augusti. Känns inte helt okej. Jag och Jossan satt och skickade snyftiga höstlåtar till varandra och drömde om varma koftor, mjuka filtar, deppig musik och tekvällar. Sen gick jag in på Aftonbladet och läste att sommaren snart är här igen, och försökte febrilt tänka på allt utom höst.
Sen strök jag lite kläder. Om det finns något jag verkligen avskyr att göra så är det att stryka. Jag plockar hellre hundskit och städar kattlådan. Har försökt minnas om jag varit med om något slags stryk-trauma, men kan inte komma på någonting alls.
Plöjde mig i trots och svordomar igenom strykhögen och åkte till Kristin för att kolla lite film.
I helgen blir det Oslo en sista gång på länge, och sedan ett besök hos syster i Göteborg. Nu är jag faktiskt färdig med att vara huslig för den här veckan. Och jag lovar att aldrig mer skriva hela inlägg om hur jag gör hushållssysslor!
____________________________________________________________________________
For those of you who wonder, I did survive the house-wife chores. It was a very lonely day in the house, without my brother who was at work and parents who are at our summer house. But I was sceraming along with the CD and managed to get the house cleaned and the time to move fast.
Today, I had that sentimental feeling I always get when fall comes... in August. Don't know if I think that's okay. Me and Jossan were sending sad songs to each oter and started to dream about cozy cardigans, warm blankets, sad songs and tea-evenings. After that, I took a look at the news, where they predicted more sun and heat in a few days, and tried to supress everything that has to do with fall.
Later I ironed. There are few thing on this earth I hate more than ironing. I'd rather pick up dog poop or clean the cat box. I tried to think if there has ever been a trauma connected to ironing in my life, but I can't recall that at all.
Got through the pile of clothes, cursing and in obstinacy and went to Kristin to watch a movie.
This weekend I'll be going to Oslo for the last time in a while, and then to visit my sister in Gothenburg. I'm definitely done with the housewife chours for this week. And I promise not to fill blog posts about me doing household chores ever again.
onsdag 4 augusti 2010
Hej hej hallå dagboken/dear diary
Jahopp, så sitter jag här med en helt ny blogg, och vet inte riktigt var jag ska börja.
Kände att det var dags att lämna min gamla bogg, och försöka mig på Blogspot.
Blogspot påminner mig lite om Lunarstorm (no offence), där man faktiskt inte behövde kunna såna där töntiga koder för att kunna få en sida man inte kräks av att se. Det gör mig glad, så jag gick direkt på det beige-lila. Helt i min smak, men det sitter säkert någon och ulkar framför min blogg.
Jag är kanske skyldig er (eller dig, för det vore väl lite väl kaxigt att tro att det finns mer än en stackare som orkar ta sig igenom mina blog-inlägg) en liten uppdatering. Det är nu mindre än två veckor kvar till jag sätter mig på tåget och åker mot ekonomiutbildningen i Luleå. Ja, jag är livrädd och har plötsligt ingen aning om vad jag ska till Norrland och göra (jo jag ska plugga ekonomi, men det kan man ju göra på femtielva ställen till i Sverige). Men jag har sedan jag började tappa mjölktänderna sagt att jag någon gång ska bo i Norrland, så nu är det upp till bevis. Bring it on, typ..
Har haft en underbar, och alltför kort, sommar såhär långt. Putte i Parken var skitkul, men jag hade nog inte överlevt en dag till. Nu längtar jag med väldigt skräckblandad förtjusning efter att få komma se lägenheten jag ska bo i mina första sex månader i Luleå, sätta mig i en lokal och nicka åt och anteckna allt superviktigt som lärare och föreläsare har att säga, och självklart lära känna nya människor.
Det blev visst lite mycket text nu... och sånt är ju bara tråkigt, så jag ska sluta nu. Imorgon ska jag vara lite housewife och städa huset, laga falafel, gå ut med hunden och tvätta. Jag återkommer med en massa klag om hur hemskt det var, jag lovar.
_______________________________________________________
Okay, I guess I would be a terrible person if I didn't write the first post in English too, so I will.
I guess I owe everybody (or you, because the odds are pretty bad that there are more than one person who have the strength to read through my posts..) a quick update:
In less than two weeks, I will be on the train towards Luleå and the university to study economics. And yes, I am scared to death and can't believe what I'm about to do. But at the same time, there is a part of me who can't wait to sit there in class, nodding and taking notes to all the super important things that teachers and lecturers have to say, and to meet new people. I've always, or at least since I started to loose my baby-teeth, said that one day, I'll be living in Norrland (northern parts of Sweden). So Bring it On, or something like that...
Better stop now before this post turns into a book. I'll save that to when I actually have something to write about.
Tomorrow, I'll be sort of a housewife (not the Hollywood-one) and clean the house, walk the dog (my favorite...or not), make falafel, and do the laundry. I Promise to get back to you with all the complains about how terrible it was.
Night<3
Kände att det var dags att lämna min gamla bogg, och försöka mig på Blogspot.
Blogspot påminner mig lite om Lunarstorm (no offence), där man faktiskt inte behövde kunna såna där töntiga koder för att kunna få en sida man inte kräks av att se. Det gör mig glad, så jag gick direkt på det beige-lila. Helt i min smak, men det sitter säkert någon och ulkar framför min blogg.
Jag är kanske skyldig er (eller dig, för det vore väl lite väl kaxigt att tro att det finns mer än en stackare som orkar ta sig igenom mina blog-inlägg) en liten uppdatering. Det är nu mindre än två veckor kvar till jag sätter mig på tåget och åker mot ekonomiutbildningen i Luleå. Ja, jag är livrädd och har plötsligt ingen aning om vad jag ska till Norrland och göra (jo jag ska plugga ekonomi, men det kan man ju göra på femtielva ställen till i Sverige). Men jag har sedan jag började tappa mjölktänderna sagt att jag någon gång ska bo i Norrland, så nu är det upp till bevis. Bring it on, typ..
Har haft en underbar, och alltför kort, sommar såhär långt. Putte i Parken var skitkul, men jag hade nog inte överlevt en dag till. Nu längtar jag med väldigt skräckblandad förtjusning efter att få komma se lägenheten jag ska bo i mina första sex månader i Luleå, sätta mig i en lokal och nicka åt och anteckna allt superviktigt som lärare och föreläsare har att säga, och självklart lära känna nya människor.
Det blev visst lite mycket text nu... och sånt är ju bara tråkigt, så jag ska sluta nu. Imorgon ska jag vara lite housewife och städa huset, laga falafel, gå ut med hunden och tvätta. Jag återkommer med en massa klag om hur hemskt det var, jag lovar.
_______________________________________________________
Okay, I guess I would be a terrible person if I didn't write the first post in English too, so I will.
I guess I owe everybody (or you, because the odds are pretty bad that there are more than one person who have the strength to read through my posts..) a quick update:
In less than two weeks, I will be on the train towards Luleå and the university to study economics. And yes, I am scared to death and can't believe what I'm about to do. But at the same time, there is a part of me who can't wait to sit there in class, nodding and taking notes to all the super important things that teachers and lecturers have to say, and to meet new people. I've always, or at least since I started to loose my baby-teeth, said that one day, I'll be living in Norrland (northern parts of Sweden). So Bring it On, or something like that...
Better stop now before this post turns into a book. I'll save that to when I actually have something to write about.
Tomorrow, I'll be sort of a housewife (not the Hollywood-one) and clean the house, walk the dog (my favorite...or not), make falafel, and do the laundry. I Promise to get back to you with all the complains about how terrible it was.
Night<3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)