Så var det helt plötsligt sista helgen i Karlskoga på obestämd tid. Nu har nyklarna kommit, tågbiljetten är beställd, det finns helt enkelt ingen återvändo. Ångesten sköljer över mig när jag inser att det är faktiskt dags, dags att flytta från tryggheten. Egentligen är jag inte så orolig, jag är bara så himla rädd för de där första dagarna. Då man helst inte ska gå vilse, börja lära känna folk, få en bra start. Samtidigt som jag längtar massor, känns det lite som dagen före första skoldagen, när jag var sex år. Nu är jag dock 21, 100 mil hemifrån och har ingen mamma som följer med mig första dagen i skolan. Kanske lika bra det. Bara att tuta och köra, nu jävlar ska jag bli vuxen.
Den här helgen ska jag spendera så mycket tid jag kan med vänner och familj. Fika, mys, film, tacomöys. Ibland hatar jag att vi aldrig mer kommer vara bortskämda med sånt. Numera är det megalyx och nästan mission impossible att få ihop såna kvällar.
Idag har förresten köpt en ny dator (och totaltömt mitt bankkonto, CSN komsi komsi..). En mac! Den är så himla hightech och bra att jag inte vet var jag ska ta vägen. Höll på att ramla av stolen när jag såg att skärmen anpassade sig efter inomhusljuset.
Nu är det dock trötthet som får mig att nästan trilla av stolen. Godnatt med andra ord!
____________________________________________________
This is the last weekend in Karlskoga in some time. Now that I've got the keys and the train ticket, there's no turning back. Waves of angst washes over me when I realize that it's time, it's actually time to move away from everything that's safe. Honestly, I'm actually not that worried, I'm just so freaked out about the first few days. The days I shouldn't get completely lost (not my strong side), starting to get to know people, get a good start. As much as I'm excited to finally do this, I feel like I did when I was six years old and about to start first grade. Now, though, I'm 21, hundereds of miles from home, and doesn't have my mommy with me for my first day of school. But I'm thinking that's a good thing. Now thre's nothing to do but to go for it. Time to grow up!
This weekend will be spent with my friends and family. Sometimes I hate that it a luxury, and almost mission impossible to get that kind of time together.
By the way, I bought myself a new laptop today. A macbook. It's so high-tech and great, that I almost fell off my chair when I saw that the screen adapts to the indoor light.
Now, I'm so tired I'm almost falling off that chair again. In other words: Goodnight!
(I'm sorry if there are alot of incorrect spelling and grammar, both in Swedish and English, I'm just too tired to check that tonigt)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar