Så var det måndag, igen. En vecka som ska bli sjukt spännande. Jag ska förutom att plugga ta mig norr om polcirkeln för första gången i mitt liv! Där blir det besök i gruvan, hotellvistelse, och förhoppningsvis ett riktigt norrsken. Jag tror inte att man förstår hur stort LKAB är om man inte tillbringar en längre tid i Norrland.
Förutom det så är det som vanligt, plugg, sommarjobbspanik, framtidskvällspanik (prestationsångest!) och det ständiga försöket att hålla sig varm i en lägenhet som är byggd för medelhavsklimat snarare än 40 minusgrader. På tal om kyla så har jag upplevt de kallaste dygnen i mitt liv. Vi trotsade dock kylan i lördags och begav oss till stan för mat och utgång. Vi sprang mellan ställena och höll trots det på att frysa tårna av oss, men lyckades ha riktigt kul när vi väl fått tillbaka känseln i fötter och ansikte.
Idag när jag klev ut genom dörren då det "bara" var -26 grader var jag inställd på det värsta, men det kändes ärligt talat som om det var -5 grader ute, jättskönt! Antingen dödade helgens extremkyla min känsla för vad som är varmt eller kallt, eller så sitter det mesta i huvudet.
Om det var inställningens förtjänst tänker jag härmed övertyga mig själv om att allt kommer lösa sig. Tentor, sommarjobb och framtidskväll, allt kommer bli bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar