Nu är det inte många timmar kvar till det är dags att kliva på tåget.
Tanken var ju att jag innan det skulle pluggat ikapp, städat lägenheten och packat resväskan. Men jag fick för mycket att tänka på, blev sjukt less och satte mer eller mindre och stirrade rakt fram med en klump i magen.
Ibland önskar jag att jag kunde sluta tänka på allt. Det blir ju ändå ingenting gjort, så jag kan ju lika gärna tänka att det alltid löser sig och hoppas på det bästa. Jag skulle kunna bli utbränd om jag så jobbade som bibliotekarie. Kan det förresten vara världens minst stressiga jobb? Jag kan nog inte komma på något mindre stressande i alla fall.
Oh well, i morgon är en ny dag och då har jag inget val. Lägenheten måste städas och väskan måste packas. Plugga kan jag göra för att fördriva tiden tills jag hoppar på bussen. Har laddat datum med musikaler och dansfilmer, allt för att inte tänka på någonting annat än att jag ska HEEEEEM!
Skitsamma att både Färjestad och Bofors förlorade idag, jag ska få träffa mamma, pappa, Steve, Jossan och förhoppningsvis Ann, Sofie och Kristin! Och så ska jag få gosa med Timo, Liam, Gizze och Melvin. Allt om bara 30 timmar.
Hemlängtan? Jag? Det finns bara ett svar på de frågorna:p
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar