I must be emo

Igår blev jag ett år äldre, som det ju heter. Själv kände jag mig bara en dag äldre. Och idag känner jag mig typ två år yngre. Hjälp vad skönt det har varit att få sova mer än åtta timmar i sträck, två dagar i sträck. När hände det senast liksom?!

Att fylla år är ju varken speciellt eller särskilt kul längre. Därför tänkte jag att det inte skulle vara någon stor grej att vara hemma ensam en fredagkväll. Vi åt lunch på stan tidigare igår och jag fick ett presentkort på Lyxx, som är en salong här i Luleå, av tjejerna. Det var verkligen EXAKT vad jag behövde. Dels för att jag skulle behöva klippa mitt misshandlade hår typ igår, och dels för att jag tjatat i en evighet om att jag behöver gå på spa och varva ner lite. I alla fall, jag var hemma strax före 17 och såg fram emot en myskväll framför tv:n. När jag ställt de fina blommorna från mamma och pappa i en vas, ätit upp chokladen som följde med dem och det gått ytterligare någon timma var det inte så roligt längre. Helt plötsligt satt jag och tröståt popcorn, lyssnade på emomusik och tyckte skitsynd om mig själv som satt ensam på min egen födelsedag. Så fick jag ett sms från Fia som tyckte jag skulle komma till uni:k och ta ett glas vin. Det räddade min kväll och jag slapp göra något dumt (jag menar inte typ slit my wrist, utan mer boka första bästa flyg hem och stanna där) jag hade ångrat senare.

Idag ska jag försöka läsa lite internationell affärsmiljö innan jag gör i ordning mig för spelkväll hos Emelie och Staffan med ost, kex, vin och säkert en massa andra saker som man blir fet och lycklig av. Det är inte jättelockande att släcka ljusen och kliva ur den varma filten för att plugga men så får det går när man tar pluggledigt en fredag.

Såhär kände jag mig ett tag igår. Bilden är lånad från ett emo kid jag hittade genom google. Kanske skulle fortsätta färga året mörkare nästa gång jag klipper mig, trycka igenom en piercing genom mitt gamla hål i läppen och gå loss på kajalen, eller vad tycker ni?