Oj vad fort den här dagen har gått! Om nästa vecka går lika fort är det snart söndag igen.
Jag tror det är vetskapen om att allt snart är som vanligt igen, och att Porsön börjar vakna till liv igen efter sommaren, som gör att jag faktiskt känner mig riktigt pigg och positiv. Det händer inte alltför ofta. Skyller sommarens pessimism på Piteå. Vi är nog inte gjorda för varandra.
Ett väldigt tydligt bevis på att jag återgått till mitt mer normala, och inte lika depressiva, jag är att jag idag lagade mat. Riktig mat, och mycket mat. Nu har jag mat till åtminstone halva veckan. Det var inte direkt igår jag lade ner mer än en timma vid köket.
Har även tänt ljus i lägenheten. Det var inte heller igår. Mätt i magen (utan att ha ätit vare sig skitmat eller godis), ren lägenhet med tända ljus. Jag får mina vårkänslor och blir "ta-tag-i-mig-själv"-ig på hösten istället. Nu fattas bara att jag betalar de där 50 kronorna för att kunna använda mitt träningskort igen, och så är jag tillbaka.
På lördag får jag äntligen träffa alla klassisar igen! Vi hade planerat kräftskiva först, men sen insåg vi att kräftskiva för 30 personer i en studenttvåa inte skulle bli så lyckat. En vanlig fest med utgång på STUK duger dock mer än väl. Får se om jag vågar mig ner i bunkern för en nattmacka igen efter skinkincidenten. Alltså skinka man äter på macka, den sortens skinka...
Nu ska jag vara nördig och fylla i alla föreläsningar i almanackan. Sen är det väl dags att försöka sova, igen. Det känns som om jag nyss gick upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar