Om en dryg timma kommer taxin och hämtar upp mig för att ta mig till flygplatsen. Har redan ont i magen, men försöker tänka att "det är säkrare än att åka bil"... det hjälper inte speciellt mycket. Nästa gång blir det banne mig tåg hela vägen, även om det ska kosta mig halva CSN.
Om allt går som det ska är jag hemma om sju timmar. Har packat på rekordtid. En minut tog det, max. Det bästa med att åka hem på semester är att det mesta redan finns. All inclusive skulle man kunna säga. Plus lite till. Jag ska göra mitt bästa för att lägga böckerna och skolan åt sidan, åtminstone i helgen.
Det är en sak med vissa bloggar som jag länge gått och undrat över. Varför är det så otroligt vanligt att bloggare/bloggerskor skriver sina vänners och respektives (herregud vilket ålderdomligt ordval, haha) namn med bara en bokstav?! "A" istället för Andreas, "B" istället för Beatrice, ja ni förstår kanske vad jag menar? Inte för att det stör mig, men jag har inte riktigt fattat grejen. Jag kan förstå att man gör det av respekt för de som vill vara anonyma i storbloggarna. Men i små bloggar (som min som läses av min familj och några av mina vänner ungefär) och hos de som ändå lägger upp bilder på de "hemliga" personerna, vad är vitsen där?
Om någon har en förklaring till det här, och kanske till och med vet när och hos vem det här startade, tar jag hemskt gärna del av det!
På tal om någonting heeelt annat, så har min blomma börjat mögla! (nu får ni akta er för intressepilarna som haglar) Seriöst, blommor tål mig inte... Här för jag ett seriöst försök att ta in en levande blomma i mitt hem, och så börjar jorden att mögla?! Eller är det något annat? Jag ser det hur som helst som ett tecken på att jag och växter inte är skapta för varandra.
Jag har förresten bestämt mig! Jag ska. Det märks snart vad jag ska göra. Ingen stor grej alls egentligen, men det var länge sedan sist.
Va äreee jag ska göra egentligen?! Jag vet, jag vet! Och säkert alla andra också eftersom jag saknar förmågan att hålla saker hemliga...
Här är min packning... Det är i princip allt (plus lite kläder och en massa kurslitteratur). Fråga inte varför jag har med mig handkräm, som om det inte skulle finnas hemma. Jag känner mig inte komplett om jag inte har handkräm i väskan. Helt normalt väl?
Mot Karlskoga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar