På tal om hem så ska jag hem till Luleå på torsdag, min lediga dag. Det är egentligen för att betala en sketen faktura på 59 kronor. Att åka fram och tillbaka för att betala den kostar det dubbla. Tänkte dock fortsätta i slöseriets tecken och köpa en kjol och en blus från monki. I mitt huvud har jag ägt plaggen i över en månad, så jag kommer att lägga mig och skrika och sparka i butiken om de inte finns kvar.
Jaja, nu ska jag ta kvällen och sluta tjata. Ska bara lägga upp en låt som påminner mig om ett speciellt tillfälle. Varje gång jag hör den här låten får jag upp samma bild i huvudet. Jag sitter ensam på bussen hem från New York, fötterna är trötta efter en dagslång promenad och det känns som om avgaserna har proppat igen varenda por i ansiktet. Det är mörkt och ganska kallt ute. När jag tittar ut genom fönstret ser jag ut över skylinen på andra sidan flogen och inser helt plötsligt att jag bor 30 minuter från den där utsikten. Jag sitter på bussen hem och det är en halvtimma bort. Känslan är rätt mäktig och den kommer tillbaka när jag hör låten idag också. Trots att det var över två år sedan jag satt på den där bussen och trots att jag nu bor ett halvt jordklot därifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar